uppsummering av en aprillisk uke.

hey igen! kan ju inte påstå att inläggen duggat tätt efter min lilla comeback förra helgen, orsaken är helt enkelt att jag steg in i en bubbla där världen runt om mig kändes suddig och frånvarande, översättning: jag var helt jävla kaputt och toktrött efter lördagens røa-fylla! allt jag tog mig för och utförde under mån-fre förra veckan gick på ren rutin och eftersom bloggen glidit ur min rutinfyllda vardag föll den i glömska.
 
att leva i en bubbla var inte särskilt spännande, ännu mindre intressant då mone var på kurs i tre dagar. bajsmannen försökte roa mig två dagar och lyckades bra men så fort klockan slagit 21 hängde mina ögonlock vid knäskålarna och jag fick krypa ned ensam i våra stora säng (och fläka ut mig kors & tvärs medan jag sov som en prinsessa).
 
då fredagen kom så kom även min burping princess hem från kursen, lyckorus infann sig i min kropp o knopp, men ett pusskalas senare så befann jag mig på paulus sykehjem med mina sköna arbetskamrater, 2Bornot2B + andra ansatta på huset. quiz och fylla stod på kvällens agenda. jag tillhörde the rebells men vi var visst inte sådär jättebra, men vad kan man förvänta sig med tre utlänningar, en 20-åring, en sykepleierstudent som säger "alltså jag är osmart"? äh, det viktigaste är inte att vinna utan att deltaga, och trevligt vart det. trots allt. jag tog dock en tidig kväll för jag ville vara upplagd för dan därpå.
 
The rebells.
 
Vår vackra sykepleiestudent och söta Line.
 
på lördagen vaknade vi lite för tidigt för en ledig dag, men heey, positivt om man tänker på att vi firade 11-månader-som-bestämt-kärlekspar och därmed fick ännu mer tid till att fira oss? HURRA! och hjälp vad vi utnyttjade tiden väl. mysfrulle med hemmabakade scones, karlstadkaffe och vårt kära tärningsspel 10000 (som vi fått helt dille på, minst 20 ronder/vecka spelas gär hemma). sedan en tur till dekkmann för inköp av nya sommardäck. gled sedan vidare på de nya däcken mot storo där vi shoppade hej vilt, jackor, träningskläder, vardagsklär och gud vet vad. avslutade med sushi. solskenspromenad i vårvädret hanns med innan utemöblerna fick sig en upputsning och vi en dusch. på kvällen skjöts vi av amors pilar i romantikens tecken med lyxmiddag och sånt...
 
En gammal fin kärleksförklaring från mitt hjärta...
 
Guccins nya jacka invigdes på solskens-pw:n.
 
sen kom söndagen. unnade oss med nutellamackor till frukost vilket gav oss en jäkla energi för helt plötsligt stod jag och gjorde hemmagjord müsli medan mone strök gardiner (som vi köpte i januari) som sedan hängdes upp o gjorde vår stue varm, ljus och fin. något som inte kändes lika ljust o fint var alla våra vinterpjucks o tjocka jackor, de hör den mörka vintern till, så då tog vi en utrensing av våra garderober, sa adjö till vinteroutfiten och hej till de våriga skorna och jackorna. tänk vad mycket lite nutella kan göra, mer choklad åt folket!
 
En mmm mmm mmmumsig frulle!
 
 
En bild från gårdagskvällen, hottie alltså!
 
ännu en solskenspromenad senare däckade vi i soffan framför en dramafilm som lyckades natta mig efter vår effektiva helg. vaknade av att mone grät så antar att filmen var sorglig... livsverket hette den. jag tror jag kan rekomendera den utifrån guccins tårar.
 
nu väntar en ny vecka. nya tag o allt det där. jag tänker iviga denna veckan med ett besök på sats i mina nyinköpta tights, jävlar vad jag ska löpa, sofie gasellen kööhler!
 
fin måndag till er!

kåmbakk?

tjabba tjena hallå? ha-ha-ha-hallå? ja, här ekar det tomt numera. trots att inläggen inte duggat tätt i det sista har bloggen dagligen besökt av några flitigt återkommande läsare, som gång på gång på gång på gång på gång (ja, ni fattar) blivit besvikna då inget nytt uppdaterats i the-life-of-soffan-bloggen. så till er alla, från mig, här kommer ett rykande färskt inlägg om mitt älskvärda liv i sveriges västliga grannlands hufvudstad.

senast jag plitade ned ett par rader offentligt om min liv var i oktober. den kalla, grå och jävliga (tänkte jag då) vintern hade precis tagit sina första steg in i vårt land. jag, den ofriluftsiga svensken mittibland alla norrmän som levde efter orden ut på tur, aldrig sur och varje ledig stund fäktades på trikkarna med sina langerennski. hur skulle jag som utböling ta mig igenom denna vintern utan varken snöutrusting eller åkkunskaper? räddningen blev min kära mone som troligtvis föddes med ett par skidor på fötterna, hon var målmedveten och säker på att hon skulle lyckas med att göra mig till en vinterchick.

hon gick ut hårt med att till jul ge mig min livs första snowboard! tror dock hon ångrade sin julklapp till mig då vi gav oss ut på vårt första premiäråk i karlstad runt nyår. femtielva svärord, lika många ramlingar och en sjukt öm svanskota (halebein, översättning till er norrmän) senare gav vi upp, båda ganska säkra på att detta inte var min grej.
 
Dags för premiärturen!! Glad än så länge....
 
men med tiden svanskotans smärta försvann bleknade också de dåliga minnena från premiäråket så helt plötsligt var vi uppe för ett kvällsåk i tryvann. pang, krasch, boom, sa det redan på parkeringen där jag föll på en isfläck blott genom att kånka på brädan. tre gigantiska blåmärken tog form på min kropp och jag kände mig som en tuffing några minuter senare i backen. hej o hå, detta skulle nog kunna gå ju! flera sekunder kunde liksom gå utan att mina knän och stjärt gång på gång fick känna snön under sig i alla mina fall. jag gled sakta och ganska osäkert ned för backen och ett litet hopp om en kommande snowboardkarriär tändes hos mig. woho, se upp i backen, fyra hål i nacken! men plötsligt föll jag bakåt, kände en strålande smärta i min stjärt samtidigt som illamåendet for över mig och jag svor högt. där släcktes hoppet och vi åkte hem.

ajajaj. jag fick halta fram i en vecka efteråt. vad med skidor då, hur svårt kan det vara liksom? en helg på mones hytta i fjällen så klickade min tösabet på mig ett par fjällskidor och sa. åk bara ner i spåren där och gå framåt. jaja, det var lättare sagt än gjort. min skidor ville inte alls in i spåren och min ända fick känna på den fjälliska snön då jag gjorde min första vurpa. faaaaan, varför är jag så himla dåligt på allt frilufsande?! sur som citron hattade jag mig fram bakom min tålmodiga kärlek den turen.
 

alltså oj, jag kan nog skriva en hel novell om min vinter märker jag, bäst att runda av, det börja trots allt närma sig vår nu... två helger blev vi med vår käre bajsman till skeikampen där det övades på både snowboard o skidor. och där uppe i den magiska miljön skedde nått med mig. jag började älska det vita snötäcket som klädde den höga bergstopparna, jag blev lycklig av den norska luften som inte kändes alls så kall under den stekande solen och brädan under mig tillät mig att kontrollera den ned för backen. YEHAA, jag hade blivit vinerfrälst, mission complete! ser redan fram emot nästa snösäsong!
Skeikampen.


annars i vinter har jag o min darling rest land o rike runt och hälsat på både den ena och den andra. karlstad, stockholm, fjället och...eeh...inget mer... har besökts. eller vi har blivit besökta också, det gillar vi, besök oss mer! jag har också arbetat mig varm i kläderna på paulus och lärt känna en hel drös med fina arbetskamrater som gör det lättare att knega för pengarna. mone, min gamla fotbollsstjärna, har presenterat mig för den stora røa-familjen som består av flertalet härliga människor, varav en, igår beordrade mig att skriva ett inlägg idag, HEJ målvakts-CARRO! ;)
 
Påhälsning av syster med make i februari. Lekdag i Korketrekkeren!
 
En nyfunnen god vän på Paulus och jag.

dags att avsluta dagens inlägg. pizzabak på gucciveien med efterföljande söndagsmys står och grymtar otåligt bakom knuten. sammanfattning av dagens skriverier: jag har haft en fantastisk vinter, min bästa någonsin vågar jag nog erkänna! ser redan fram emot nästa snösäsong! :)
TACK baby för en fantastisk vinter! <3
 
jaja. pizzan lagar sig inte själv. dags att hjälpa frugan i köket. lovar att inte dröja så länge tills vi hörs igen! carpe diem!

adjö.

TGIH

thank god it´s HELG! en fri sådan som ska spenderas med mitt hjärta - digg!


Löv löv löööv

Hon är bäst!


surpriiiiiiiise!

att vakna utsövd efter åtta timmars tid i drömmarnas värld är jag nu redo att ta itu med denna lediga torsdag. jag har massa göromål på listan som typ:
 
- dricka kaffe ur den största favoritmuggen
- se på tv4:s nyhetsmorgon
- träna i luuuugn o ro
- ta en förjävla lång dusch
- ta en svängom med dammsugaren (??)
- längta efter att hjärtat kommer hem
- slå en pling till hemlandet
- sacka runt i onepiecen
- ringa o skälla på get (inte djuret get)
- baka två bröd om andan faller över mig
 
händelserik dag känner jag. like it.
 
förra helgen var jag fri och jag inledde helgen med min sprudlande glada kusin hanna på fredagskvällen med massa pepp- o deeptalk o ännu mera skratt. guccin kom hem lite senare rund om fötterna och då jag kröp ner bredvid henne i sängen då hanna var utkörd så frågade jag lite försiktigt om hon sov medan jag strök henne över kinden. till svar fick jag: hva gjør vi? hva gjør vi? hva gjør vi? hva gjør JEG? jeg vil ikke! jeg kan ikke! jag bara: eeeh, what? sover du? till svar fick jag: etterpå, etterpå. fint samtal kände jag, skrattade lite o vände mig om o började snarka ikapp med henne. äääälskar när hon pratar i sömnen, så himla kul!
 
Jag & Hanna i gladmodus (plus Anna, Hätta o Emsan).
 
En vaken babe.
 
på lördagen vaknade jag med ett tungt huvud men ändå tokglad för en fri helg tillsammans med hjärtat. efter frukosten tog jag mig en dusch o mitt under insmörningen med bodybutter av mina torra höstben öppnades dörren in till badet med en jävla fart. där stod vad jag trodde var två helt främmande barn o stirrade på min nakna kropp. men efter lite närmre kik såg jag att barnen inte var några barn utan det var ju min älskade syster emma o kusin jejja! åååååhå vad jävla glad jag blev! och chockad, helt skakig satte jag på mig kläder som sen bars under en mysig tur i byn med pizza, påhälsning av hanna (som grät av glädje då hon såg mitt sällskap) och shopping för guccin. drog hem o råfiskade oss o myste rejält. fantastiskt fin dag! tack E, J & M som planderade detta i smyg! i lööööv överraskingar! <3
 
Jag & Jejjsan provade nya pjucks...
 
Sushiiiiiii!
 
på söndagen pussade o kramade jag värmlänningarna adjö innan jag lekte røa-supporter med mone o nissä i spöregnet. iskallt men fint söndagsnöje ändå. sedan söndagen har livet rullat på i ett hektiskt tempo. ibland hinner jag inte med o då blir jag förvirrad och helt jättetrött. men idag är jag pigg!! ska surfa på denna pigghetsvågen idag o njuta av tillvaron!
 
 
god dag till er!
 
puss!
 
 

hej på er

min pappa ringde mig igår kväll, darrig på rösten om med en viss oro angående mitt svar frågade han mig: har du lagt ner din blogg soffan? jag kunde lugna honom med att svara neeeejra! så nu får jag plita ner ett kort o snabbt inlägg sådär bara för att liksom.
 
två veckor har gått sedan mitt senaste inlägg och dessförinnan hade 14 dagar passerat innan jag öppnade mitt hjärta för mille. fyra veckor har alltså gått utan att ni nyfikna jävlar fått reda på vad som sker här i oslobyn för fröken kööhler. ujujuj, ni måste ju vara sprickfärdiga av nyfikenhet?
 
sanningen är att det sker inte allt för mycket spännande för mig. eller det sker ju en massa hela tiden, det är ju därför jag inte hinner blogga längre, men den mesta tiden går åt till att slita häcken av mig på jobbet, försöka göra mig muskulös och fettlös på gymmet och att försöka få till lite mys med guccin. det är ett fullt sjå bara det kan jag lova.
 
idag har jag iaf en day off, ja imorgon också, lyxigt värre med bara jobb var tredje helg! jag o guccin ska strax ta tbanan downtown för lite shopping o presenthandlande. vad kvällen har i sitt sköte är ännu inte bestämt. jag är lite sugen på att bli full. min senaste fylla i karlstad var så grymt lyckad så den gav lite mersmak. karlstad ja, saknad stad. borta bra men hemma bäst. helgen hemma för tre veckor sedan var intenstiv. massa tårar för vår älskade prins, överraskningsfrulle för lajsus som blev 21, släktkalas med alla bästa kööhlerserna (-pappsen) och fylla-år-kalas för den där lajsus på kvällen med den där väldigt lyckade fyllan o utgången då jag fick träffa på flertalet saknade människor. en söndag med shopping, fika och påhälsning hos min saknade jobbfamilj o en fin kväll med de bästa. matshopping för 4000 riksdaler innan vi drog hem till oslot... jaja, en liten utsvävning blev det där. lika bra att bjussa på några bilder från stadsbesöket medan jag ändå håller på:
 
Guccin och en liten puppy.
 
Tre favoriter på hög.
 
Kööhlers <3
 
De fyra bästa!
 
Puss på världens bästa tjej!
 
Jag med två saknade själar.
 
Fylletratt nummer 1.
 
Utgång med det snygga fyllebarnet!
 
Träffade det goaste ägget ever!
 
Jag o guccin.
nu är mone klar så nu är det bäst att avsluta. tack för nu. hörs snart igen dagbboken.
 
puss!

mille, jag saknar dig.

det har gått över två veckor sedan jag plitade ner lite ord i form av tankar, upplevelser och känslor. orsaken till att jag inte skrivit beror på att jag helt enkelt inte orkat... jag har velat skriva en fin text om mannen i mitt liv, en text om vad mycket jag älskar honom. jag har velat skriva om vår intensiva helg i karlstad, om vad mycket jag saknar människorna där, om små ting i vardagen som får mig att le, om oron för min skröppliga rygg, om en fis på thaimassagen och om min kärlek till guccin... men pga mannen i mitt liv - mille, så har bloggen känts jävligt oviktig...
 
vår älskade lilla prins fick nämligen somna in den 14/9, exakt två veckor sedan idag... med sina 13,5 år på nacken var han en gammal man vilket avslöjades i hans stela leder, allt tyngre andning och andra små besvär som dök upp allt eftersom. Mille levde på övertid, mycket pga hans otroliga lust o nyfikenhet på livet, han var så levnadsglad och lekfull trots att han gått i pension för många, många år sen. att bli jagad runt soffbordet med en leksak i munnen var lika kul som 13-åring som då han var en liten fjärt till valp, även om farten och smidigheten inte längre var så speedad och stabil... han blev heller aldrig för gammal eller för stel för att helt oförsiktigt kasta sig ner i backen på promenaderna och rulla runt, runt i gräset med benen spretandes åt alla håll... att hans svans satt på hans egen rumpa tror jag aldrig han förstod då den jagades runt, runt genom hela livet... att springa gick också an då han visste att nått gott väntade då han kom in. jiiiises vilken stålhund han var!
 
Mitt underbara hjärta.
 
Sära på benen var inget problem för vår grabb! ;)
 
Rullar runt på äldre dar.
 
MIlle har gett oss, mig, så otroligt mycket kärlek under hela hans liv. alla gånger jag varit ledsen så har han sett på mig med sina vackra bruna ögon och gett mig värme genom att krama hans mjuka kropp. han har varit en bra stand in till pojk/flick-vän åt mig och låtit mig skeda honom till sömns otaliga nätter. han har varit min bästa vän och visste mer om mig än vad någon annan vet. 
 
Mys i vårsolen.
 
PUSS!
 
 
Mys på golvet hemma hos mig.
 
Mys på öa.
 
 
Kärlek!
 
Mysstund i sängen.
 
Kos på golvet.
 
han har också skrämt slag på oss, som då han en vinter, början till vår, sprang ut på isen på orrholmen tillsammans med sin syster... eller alla gånger då han rymde från oss ute på hammarö och vi fick springa som illbattingar efter honom, som han älskade det. de flesta gånger gick det bra, men en gång blev han påkörd av en bil, men som den stålhund han var klarade han sig med endast några skrubbsår. jag satte mitt hjärta i halsen då jag gjorde ett försök att åka inlines med honom, 200 m kom vi, sen låg jag på backen med onda knän o mille var nöjd efter att fått rusha järnet, buse! kommer heller aldrig glömma skräcken i mammas ögon då hon fått låna ett koppel att ha runt magen som hon testade under en löptur i mörmoskogen. mamma, emma o mille sprang åt ett håll och jag o andreas sprang motsatt i samma spår o då vi möttes blev mille i eld o lågor över att se andreas o la om kursen o spurtade efter honom med mamma som en liten vante hängandes i kopplet, haha. han var en stark pöjk då han var yngre och vi fick dagligen träna våra armmuskler och ställa oss i en stadig position med benen vid möte med andra hundar...
 
Token!
 
Världens snällaste hund som vi fick göra vad vi ville med.
 
Cräjjsssi!
 
 
Lite häng under bordet i hopp på att få sig lite käk.
 
Älskade galna hund!
 
Var alltid med på lek o bus, skulle alltid vara där det hände.
 
jag vet att det var rätt att låta mille somna in, han springer omkring med pigga ben där uppe i det blå, blir kliad bakom örat av farfar gunnar och får småmakaroner o köttbullar lagat till sig av mormor doddo. han har det bättre nu, men det gör ändå inte saknaden av honom mindre här nere hos oss...
 
Mille o Emma leker på ängen.
 
 
Att skotta snö med mig var förjäkla kul.
 
vetskapen om att aldrig mötas av honom i hallen hos emma & marko med en sko i munnen, viftandes på svansen (eller ja, hela kroppen!) och med sitt härliga glädjetjut, känns allra tyngst. det är också tungt att veta att jag inte kommer få min arm bortslagen av hans nos då han han vill stjäla min uppmärksamhet när jag är för upptagen av datorn och glädjen i hans ögon då jag efter tredje nosbortslagningen reser mig upp för att jaga honom... eller att aldrig mer få lura honom med "vem kommer?" för att få med honom ut på en promenad i regnrusket då han hellre ville tigga mat genom att lägga sin sin stora tass i knät på någon ätande med dreglet hängande i nummer 11 längs käkarna och se på en med sina underbara bruna och bedjande ögon. åh, jag  jag skulle göra mycket för att få lägga hans stora, lurviga, vackra huvud i mina händer och stjäla en blöt puss och få säga hur mycket jag älskar honom!
 
Bästa pussarna!
 
 
"Får jag smaka, snäääääälla?!"
 
  
Ett annat sätt att tigga.
 
jag skulle kunna skriva en hel bok om vår älskade prins. det finns så många varma, tokiga och kärleksfulla minnen av mille, det lilla jag plitat ner nu ju är bara en bråkdel av allt han gav oss. jag är så glad för att många minnen finns sparade på bilder, videofilmer och nedskrivna i min blogg, det gör honom så levande. genom våra minnen kommer han för alltid leva vidare i våra hjärtan. 
 
Vackrast.
 
Sötast!
 
 
Mille är bäst!
 
Mille, jag älskar dig - då, nu och för alltid! Jag längtar tills vi ses igen! Massa puss, kram & kärlek till dig från mig. <3
 

GRATULERER MED DAGEN LK

21 år sedan har gått sedan jag för andra gången i min då 7-åriga livstid fick mig ett syskon. jag hade hoppats på en erik men så fort jag såg det lilla skrikiga pyret där på bb så var alla tankar på en bror som bortblåsta, min minisyster var den finaste bebben i världen! nu en sjuherrans massa år efteråt har denna trotsiga, envisa o bestämda tös växt upp till en vacker ung dam som är i sina bästa år, typ. idag fyller hon alltså tjugoett och jag skickar henne massa kärlek o hurran från oslot o utlovar massa kos o klem o kanske ett paket imorrn kväll. GRATTIS SOM FAAAAAN till dig bästaste lisa! love you!
 
Lisa är en helt nykläckt suris vilket Emsan tycker är tröttsamt ;)
 

Lisa med sina idoler till systrar! 
 
Jag & älskade Lisa för ett år sen typ.
 
puss!

bildbomb ellör+

tjena tjena mittbena!
 
livet rullar på i sin vilda gång o i just go with the flow. mitt liv har den sedan jag flyttade till oslo känts som ett enda stort puzzel där bitarna en efter en kommit på sin rätta plats. stressen och oron som bott i mig har runnit ur min slitna kropp tillsammans med alla svettdroppar på sats. livet känns just nu ganska så digg faktiskt. eller mycket digg om jag nu vågar skriva det (?!?!??), alltid förr då jag vågat erkänna att nått känts bra så har det skete sig. men vafan, på rosa moln svävar jag omkring o njuter av alla vackra ting, som ck sjöng i en gammal godinglåt från förr. njuta av nuet är mitt nya jag, eller, arbetar jag på't iaf.
 
 
 
förra veckan påbörjade jag ju mitt jobb på paulus sykehjem där jag trivs bättre o bättre för var dag. tanterna är söta och personalen är skön. me like! så jäkla tokigt skönt med ett fast jobb dessutom. noll stress över om jag kommer överleva nästa månad ekonomiskt längre. sweet!
 
i fredags på pappilurens birthday drog jag o mone på en liten roadtrip upp till synnfjell där familjen hennes har en söt liten stuga i fjället. pga att norge trots sin rikedom är tokigt snåla så är deras vägar under all kritik vilket gjorde att vår resa tog två timmar längre. därför gjordes det inte mycket kul på fredagskvällen...
 
på lördagen fyllde vi på vårt energiförråd med en liten brakfrukost för att sedan klä om till målare för att sätta färg på mones sovrum där uppe. genomskinligt vitt blev det, färgglatt värre ;) med färg lite här o där satte vi sedan kosan ut i fjällen bland får som inte får får men får lamm. trevlig walk, jag älskar den norska naturen, vackert! resten av dagen bestod av mys och ett jätteglädjande samtal från min saknade jobbfamilj i karlstad. 
 
Dags att leta fram lite måla-inte-på-golet-papper. Pannlampan är på!
 
 
 
 
Ut på tur, aldrig sur!
 
Mone såg ut som en liten barnunge. Söööötis.
 
Fint eller?
 
Buskigt värre.
 
Min söta krulltott dregglar över tacosen.
 
söndagen blev väldigt lik lördagen bara att fjällsturen blev sjuhelvete mycket jobbigare då vi gled ifrån stigen o fick vandra omkring i norges svar på amazonas djungel. rummet blev färdigmålat o resultatet gav 4 tummar upp av 4 möjliga. slitna i kropp o knopp roadtripade vi sedan hem till tonerna av mig...och roxette da.
 
Målar-Mone in action.
 
Det var en jättekul toa på hyttan, tvungen att göra sina behov i ett kaffefilter XXXL.
 
Den lilla femåringen posade fint vid den drickbara bäcken.
 
Jag skapade mig en reserv-Mone i bilen hem, schnöööögg!
 
sen har det inte skett så mycket mer. eller jo, vi har fixat svenska tv4 o det är så jävla supert! hej nyhetsmorgon imorrn, jag har saknat dig!! ;P och sen gjorde jag ju en frän flätfrissa på guccin igår vilket gav henne en skön pudelfrilla efteråt:
 
 
puss!

pappsen!

jag har förjäkligt dåligt med tid men vill ändå passa på att göra ett inlägg tillägnat min fader pappa peter. han fyller inte mindre än 40+++ idag och det måste ju firas med ett sjujädra HURRA för honom! pappa, massa grattis till dig, du är bäst! puss puss puss!
 


S L I T E N !

www.schletnastintown.nu HJÄLP vad trött jag är! Det är verkligen inte barebare att börja nytt jobb, speciellt inte då man glömmer mellanmålen hemma och enbart har en kesella med till lunch...suck. Alla nya intryck i säg håller min hjärna på högvarv liksom o ett lågt blodsocker får mig att se i syne. Bad kombo på premiärdagen! Var inte långt ifrån att jag inte skulle ta mig dit i tid imorse ens en gång... Satt o dagdrömde på tbanan liksom o glömde helt att gå av på min hållplats... Irrrrrriiiii! Fick zickzacka i turbofart mellan uteliggare o kisslukt för att ta mig fram till trikken som skulle föra mig rätt igen. Mitt i all stress skiter en måsjävel o det var sviiiinnära att jag fick det på mig, handlade om centimetrar typ, millmetrar tom kanske?! Ptjuuuu, bra start på dan liksom, hur skulle resten av dan arta sig?

Men väl på jobbet kändes det helt ok, inga fler olyckor utan lite kos o klem o en svenskefan till arbetskompis från hammarö, meeen gött!! Världen är liten! Jorråsåatte, jag kan nog komma o trivas där när man blivit varm i kläderna. Bara jag slutar glömma mellanmålen hemma så hjärnan får hålla sig pigg o alert i fortsättningen...

Nu ligger jag raklång o toktrött på soffan efter ett styrkepass med Rackabajsaren... Lär bli en tidig kväll... Natti i förskott!

''

 

puss!


Jag är lyckligare nu

Herreminjee vilken underbart ååååsssåååm helg det har varit! Nästan varje minut har spenderats med min gucci som är toksnygg med en prilla under läppen! Tacomys, strosande på majorstuen, yatzi med vin, godaste sushiupplevelsen ever, kontiki-bio o roadtrip till schweden för shopping efterföljt biffmiddag med potatisgratäng med solsidan plus 100kg godis till efterrätt! Vad mer kan man önska sig?! Livet är digg!




TGIF sista augusti!

för er som missat det vill jag bara informera om att det är FREDAG och här i oslo skiner solen ikapp med den nystädade lägenheten här på gucciveien. fredagen till ära så serveras det tacos här ikväll framför en eller annan rulle uppkrupen i soffan med mitt hjärta. det är dags för fredagsmys...
 
 
 
kan även berätta att det är en stor dag för oss idag - vi ska göra vår första storhandling tillsammans! det ni, ujujuj! gleder meg, jag fullkomligt äääälskar att shoppa mat, mitt största intresse här i livet vid sidan av träningen tror jag?! tänk er liksom att gå runt där bland alla hyllor o kyldiskar o spana in allt gott som man längtar att få experimentera med och stoppa in i mun, hehehe ;) att göra detta med någon annan, i detta fallet med min nyblivna sambo, är ju helt underbart! delad glädje är dubbel glädje?! yes sir!
 
Handlingslistan, står dock myyycket mer på baksidan... hehe!
 
idag fick jag förresten mitt första brev hemskickat till gucciveien, en liten påminnelse om att nu bor jag verkligen ihop med my löööve och det känns...öööhm...bra...väldigt bra tillochmed! 
 
Vi två <3
 
känner mig full av nyvunnen energi, mycket tack vare fina samtal med diverse saknade människor. att få prata av sig, bolla tankar och få underbara nyheter är ju helt fantastiskt fint o jag blir glad av ha vänner & familj att längta efter så mycket. 
 
Wooooha!
 
den där tänkaförmycketsåjagblirknas-knappen hittades igår kväll tror jag btw. raka rör o öppna dörrar är allt som behövs för er som undrar...
 
nu ringer emma o ger lite goda lugnande nyheter också. sköönt.
 
puss!
 
 

dsafisrjfgrrgl!

det där med att gå o lägga sig med en kurrande mage och med ett huvud som värker o tycks väga mer är resterande kroppen tillsammans, det gott folk, DET är ingen bra idé! då man vaknar är liksom huvudvärken kvar och magen skriiiiiker efter mat vilken gör det helt jeefla omöjligt att somna om. ogod start på dagen!
 

En finare morgon utan skallebank! 
 
nu har jag dock tryckt i mig två skallebankstabletter och en tallrik gröt med det största päronet jag kunde finna i kylen så nu är det bara att vänta på att min kropp kurerar sig... makrillsats ska få ett besök av mig då formen infunnit sig och sedan ska jag gå hem o bara njuta av att vara ledig. det är jag värd efter 7 dagars sträckjobbande! kanske jag får för mig att städa om den där andan mone snackar om kommer över mig?
 
på måndag börjar jag på mitt nya jobb. det känns faktiskt bra! gjorde min sista dag på myrer igår och det gick fiiint, fällde inte en endaste tår. kommer sakna några favoriter otroligt mycket men de är ju bara en busstur bort. nu är jag redo för 100% jobb och att få mig nya tanter att krama på!
 
Kommer sakna utsikten från jobbet med. Himla najs lix.
 
förresten. om någon vet vart offknappen för tänkaförmycketsåjagblirknas-funktionen sitter så hojta te´ra!
 
Saknar min lilla korv där hemma så mitt hjärta värker! <3
 
puss!
 

nej jag har inte bajsat på mig...

...jag har bara tränat ben med aleks! körde mitt första benpass på cirkus ett halvår i söndags, det var plågsamt vid genomförandet men painen in my ass är betydligt värre nu!! jag har helt seriöst vaknat varje gång jag har vänt på mig inatt för att min rumpa, baksida och insida lår är tokigt ömma. att sätta sig på toaletten går i slowmotion och när ändan möter den kalla toalettsitsen grimagerar jag av ondhet - ao ao aooooowe! men, det är värt det! älskar känslan av att genomfört ett bra träningspass o det känns grymt skönt att vara igång seriöst med träningen igen, nu ska överflödet bort! :)
 
 
 
Fokus Soffan, bara 15 reps kvar, ptjuuuu! Killerövning!
 
Kom igen då bajsmannen, push it!
 
 
Detta är den värsta jävla övningen som finns!! Könsord på den!
 
Bajsmannen smygfotade mig då jag slängde in lite sexpacksövningar.
 
Bästa träningsduden in town!
 
vad sker annars i livet då? inte alls mycket spännande, en typisk dag i mitt nuvarande liv ser ut så här: får mig en nattlig sömn, pussar guccin hejdå, slumrar lite till, äter frukost medan jag lyssnar på p3 och läser bloggar, går till sats, tränar, går hem, äter, duschar, springer till bussen som tar mig till jobbet, springer i trappor på myrer o myser med tanterna, får skjuts ner till storo, missar bussen o tbanan o får vänta i en evighet på nästa, spelar ruzzle i väntans tider, bussen kommer o släpper av mig på smestad, går hem med raska fötter så jag är rädd för skumma människor som kan lura i buskarna, får pussa guccin godnatt, sen schnaaaark. 
 
not so very funny likxom, är det detta som kallas vardag? jag uppskattar alla dagar men önskar att jag hade ett lite mer socialt liv kanske. hade gärna sett mone lite mer än då ögonen går i kors på oss av trötthet, önskar jag haft tid till att ringa mina saknade vänner oftare, hade gärna velat träffa de jag känner här i oslot ibland... att jobba kväll o helg fuckar upp hela det sociala livet, att jobba motsatta tider än i stort alla man känner ger en liten touch av ovald ensamhet o för en som gillar att socialisera sig så är det liiiiiiite boring. som tur är väntar ett nytt schema bakom knuten och jag håller en tumme stenhårt för mindre kvällar o mer dagsjobb. jag behöver socialiseras för att vara den där pigga o glada jääveln jag vill vara! :)
 
Saknar Lola bland annat!
 
men men, dä ordner sig. nu ska jag stappla mig upp till sats och utsätta min kropp för tortyr genom ett intervallpass. stelastpålöpbandet.no
 
puss!

RSS 2.0